pastans land
Nej nu har jag inte varit inne på ett tag. har lixom bara inte haft nån lust. men det har hänt så mycket så jag vet inte vad jag ska återger. Undra om jag om fem år kommer minnas hälften.
Söndags kvällen var ju hemsk. Ge tillbaka mina vänner! Ni är underbara att supa med =D Världens party utan kaos jag fattar inte varför folk måste spåra ur så totalt? men det gör ni inte (så ofta) tack och lov
Jag har hittat kameran!!
Andra advent vill jag bara få berätta hur vi spenderade förmiddagen. Jo vi låg och solade på en halväten höbal i bara linne med hästarna i castelfalfi. det är ingen dålig andra advent tycker jag haha
då tog en enorm massa bilder oxå med karins systemkamera så om nu internet bara kunde gilla mig lite mera så ska jag lägga upp bilder på bilddagboken av bara helvete.
Det finns en häst i Castelfalfi som heter Evelyn. Hon är svettfux, otroligt fin och kom hit med en hel drös andra hästar (8 stycken tror jag de var) som blivit vanvårdade mer eller mindre av en och samma man. Alla dom hästarna var och är supertrevliga (Dylan är en av dem). Förutom Evelyn. För mindre än tre veckor sedan kunde man (jag) inte komma närmre den hästen än MAX tre meter och man fick inte röra en muskel för då blev hon livrädd. Den hästen hade jag i helgen ett snöre om halsen och ledde!!! Det var helt otroligt. det var en sån där sak "nu drömmer jag, vilken sekund som helst nu kommer hon känna mitt härta banka och springa ifrån mig" Relationen är skör men hon är inte rädd för mig.
Jag kände mig som en tre åring som vill visa upp nått för mamma. "Mario mario kolla vad jag gör!!"
Var nästan samma känsla som när Fly reste sig. Känslor och saker jag aldrig trott jags kulle få uppleva.
Stolt var jag oxå. Det var jag, ingen annan, jag, som fick komma nära Evelyn. Jag hade lyckats med en häst =D
Jag och Karin invigde ridbanan i måndags på flicka och calippo och jag har funderat lite. Ja jag har och har alltid haft dåligt förtroende på hästryggen, inte så att jag är rädd eller nått utan alltid haft övertygelsen att folk som ser mig rida tycker jag är skitdålig och kass. Men grejen är den att att jag känner så är inte helt och hållet mitt eget fel (i gund och botten visst). Jag har alltid ridit med dem som är bättre än mig, vilket kanske varit bra, det är väl då man utvecklas, men jag har alltid varit "sämst" = jag får mycket mycket sällan beröm när jag rider, berömen går till den som gör det perfekt.
Här har ALLA facebook. hela montaione alltså...utom jag. det är för avancerat. skit på er haha
på samma sätt som jag längtar hem mer och mer blir jag mer och mer okej med att det är här jag ska vara just nu. Men jag börjar bli rastlös. Jag är en sådan människa som behöver röra på sig tror jag.
Karin har visst hittat lite internet ovanför kylskåpet haha men det kan vara rätt skönt att få gå ur lägenheten och sätta sig ifred med internet oxå.
Jag vill gå på fest! Mitten på januari då kan ni ha då kommer jag haha.
Söndags kvällen var ju hemsk. Ge tillbaka mina vänner! Ni är underbara att supa med =D Världens party utan kaos jag fattar inte varför folk måste spåra ur så totalt? men det gör ni inte (så ofta) tack och lov
Jag har hittat kameran!!
Andra advent vill jag bara få berätta hur vi spenderade förmiddagen. Jo vi låg och solade på en halväten höbal i bara linne med hästarna i castelfalfi. det är ingen dålig andra advent tycker jag haha
då tog en enorm massa bilder oxå med karins systemkamera så om nu internet bara kunde gilla mig lite mera så ska jag lägga upp bilder på bilddagboken av bara helvete.
Det finns en häst i Castelfalfi som heter Evelyn. Hon är svettfux, otroligt fin och kom hit med en hel drös andra hästar (8 stycken tror jag de var) som blivit vanvårdade mer eller mindre av en och samma man. Alla dom hästarna var och är supertrevliga (Dylan är en av dem). Förutom Evelyn. För mindre än tre veckor sedan kunde man (jag) inte komma närmre den hästen än MAX tre meter och man fick inte röra en muskel för då blev hon livrädd. Den hästen hade jag i helgen ett snöre om halsen och ledde!!! Det var helt otroligt. det var en sån där sak "nu drömmer jag, vilken sekund som helst nu kommer hon känna mitt härta banka och springa ifrån mig" Relationen är skör men hon är inte rädd för mig.
Jag kände mig som en tre åring som vill visa upp nått för mamma. "Mario mario kolla vad jag gör!!"
Var nästan samma känsla som när Fly reste sig. Känslor och saker jag aldrig trott jags kulle få uppleva.
Stolt var jag oxå. Det var jag, ingen annan, jag, som fick komma nära Evelyn. Jag hade lyckats med en häst =D
Jag och Karin invigde ridbanan i måndags på flicka och calippo och jag har funderat lite. Ja jag har och har alltid haft dåligt förtroende på hästryggen, inte så att jag är rädd eller nått utan alltid haft övertygelsen att folk som ser mig rida tycker jag är skitdålig och kass. Men grejen är den att att jag känner så är inte helt och hållet mitt eget fel (i gund och botten visst). Jag har alltid ridit med dem som är bättre än mig, vilket kanske varit bra, det är väl då man utvecklas, men jag har alltid varit "sämst" = jag får mycket mycket sällan beröm när jag rider, berömen går till den som gör det perfekt.
Här har ALLA facebook. hela montaione alltså...utom jag. det är för avancerat. skit på er haha
på samma sätt som jag längtar hem mer och mer blir jag mer och mer okej med att det är här jag ska vara just nu. Men jag börjar bli rastlös. Jag är en sådan människa som behöver röra på sig tror jag.
Karin har visst hittat lite internet ovanför kylskåpet haha men det kan vara rätt skönt att få gå ur lägenheten och sätta sig ifred med internet oxå.
Jag vill gå på fest! Mitten på januari då kan ni ha då kommer jag haha.
Kommentarer
Trackback
